ettbraliv-olivtrad

Jag skulle vilja skriva en blogg om stress, prestationsångest, arbete, småbarn osv osv men jag vet faktiskt inte var jag ska börja.

Min bild är att vi är många som är just där. Heltidsarbetande småbarnsföräldrar som inte alltid får livet att gå ihop. Ändå känns det som om alla andra hinner och gör mycket mer än en själv??

Inte nog med det så ska vi också ha ett vackert hem, hinna träna, dessutom helst ha koll på både mode och musik. Glöm inte bort att vi också helst ska vara engagerade i båda föreningar, skolråd och sportklubbar.

Det kanske är meningen att det ska vara så här under de s k småbarnsåren? Alla kanske har det så? Väljer man sina fack, träna, vara engagerad, arbete eller ha snygg hemma? Jag får det nämligen inte att gå ihop alltihopa med att göra alla sakerna!

Det pratas mycket om Downshifting – växla ner. Less is more. Att medvetet välja att kanske flytta från stressen i storstaden, arbeta mindre när barnen är små eller satsa på den där drömmen att…ja vad vet jag allt det står om i tidningarna, chokladfabrik eller designa smycken eller nåt.

I dagsläget när finansministern hotar om massarbetslöshet vette 17 hur lätt det är att byta jobb. För egen del tänker jag hålla hårt i det jag har för vem vet var det blåser nästa gång och nedskärningarna är ett faktum. Jag är dessutom talanglös vad gäller hantverk och skapande, blir mest handvärk i bästa fall.

djurgarden

Hemmet ska vi inte ens prata om. Jag läser den ena bloggen efter den andra med vackra hem och hus. Det är renoverade funkisvillor. Det är gigantiska trähus i vitt vitt vitt eller det är nybyggda vackra hus. Jag borde kanske sluta och läsa inredningsbloggar, det som verkar vara det mest populära av alla olika bloggslag. Jag börjar nämligen få rejäl prestationsångest på hemmafronten eftersom jag i nuläget knappt hinner städa!

Måste jag ha senaste tapeten på väggen hemma, eller retrorätt eller shabby shic? Nej såklart inte men jag vill gärna ha det fint hemma men har ingen som helst tid att lägga på det. Detta är en sak som jag helt prioriterar ner för att hinna arbeta, tvätta, äta, vara med barnen, sova och blogga. (utan inbördes ordning) Ibland kanske titta på TV också. Hur gör alla andra? Alla kan väl inte ha egen inredningsbutik på nätet? Vad är det för saker de prioriterar ner i livet?

Hur sänker man kraven när man inte hinner göra allt man vill?

Är stress och prestationsångest samma sak eller kommer de av varandra eller tillsammans? Är vi olika rustade för detta? Klarar vissa av det men andra inte? Jag kan bara konstatera att jag vill mycket mer än min magkatarr klarar av, och jag ser inga lösningar på att förändra i livet. Vad gör man då?

Imorgon kommer i varje fall rörmokaren och ser till att det slutar att droppa hinkvis med vatten ur badrumskranen. Joråsatte!

//Marie en vanlig torsdagskväll