Jag ska prata om en sak som mycket troligen kommer få stor betydelse för oss alla. För några veckor sedan kom den så kallade folkhälsopropositionen. I den är det på förslag att ske en hel del förändringar för oss individer.

En hel del skyldigheter kommer att läggas på oss – hur väl rimmar det med gnällgenerationen som ”inte visste att de behövde ta hand om sig själva – för att ingen har sagt att de ska det”?

• Ska en rökare ha samma rätt till cancervård eftersom de inte undvikit riskerna trots att de är medvetna om dessa risker?
• Ska en överviktig person ha samma rätt till diabetesvård?
• Om man INTE motionerar 2 ggr/v och får en sämre hälsa – har man då rätt till vård lika snabbt som dem som verkligen tar hand om hälsan?

Var tror ni om någon slags självrisk? Inom andra försäkringsområden är detta en realitet – är det ett alternativ?!

Det låter skumt för oss – men är inte frågor som är helt otänkbara. I Folkhälsopropotionen är en viktig ingrediens att vi som konsumenter inom vård och omsorg inte bara har rättigheter utan att en hel del skyldigheter kan komma att läggas på oss – kanske inom en snar framtid.

Undersökningar visar att de äldre generationerna i större utsträckning tycker att detta är skyldigheter vi bör ta hänsyn till – ju yngre men blir – desto mindre vill vi att någon annan ska bestämma hur vi lever våra liv. Vi vill ha rätt till det vi behöver men HUR vi lever ska inte få påverka vårt bemötande inom vården.

Så vi är idag otroligt medvetna och pålästa hälsokonsumenter med vår individuella rätt i åtanke – hur ser vi på kommande skyldigheter? Var drar man gränsen? När är något en rättighet eller en skyldighet, och är vi beredda att betala priset, ur dubbel bemärkelse, för egenansvar och kvalitativ vård vid rätt tillfälle.

Om det offentliga inversterar i dig – har du någon skyldighet att sköta dig därefter?

Hälsa ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom (WHO 1948 )

Annonser