Jag börjar med att skriva att detta är ett hett ämne som väcker starka reaktioner – jag tänker skriva provokativt för att skapa tankar och kanske irritation men med det kommer ofta även eftertanke – som visar om man förstått innebörden eller ej.

Inget är enkelt och alla är olika med olika erfarenheter. Alla har ”sitt” bästa och ”sitt” värsta – vi kan bara försöka förstå varandra om vi låter bli att jämföra.

olivx.gif

Jag försöker tänka positivt i min vardag och tänker mig att vi genom aktiva val väljer mycket av det som vi gör och vilka konsekvenser eller förtjänster det för med sig. Jag har förstått att det är högst kontroversiellt och provocerande för en hel del andra. Trots att det bara handlar om mig – jag har valt att ta mig vidare så själv – funkar kanske inte för alla där de befinner sig just nu i livet. Jag tvingar det heller inte på någon annan – men jag talar om hur jag går vidare – mer kan jag inte göra eftersom jag tror att alla måste hitta gnistan själva. Man kan ge människor verktyg – så som vi rustar barnen under uppväxten – sen kan man supporta – men alla måste leva sina liv själva.

Vad är det som provocerar?

1. Till exempel att många tycker att det inte är så enkelt att bara tänka positivt – har sällan hört någon som säger att det är enkelt. Det är något av det svåraste man kan göra – speciellt när det är svårt att hitta några positiva saker i en pressad tid eller när allt verkar svart. Jag har heller aldrig hört någon säga att det ALLTID kommer fungera men ju fler gånger det fungerar desto enklare blir det i många situationer senare.

2. Aktiva val – vi väljer sällan situationerna men vi kan ofta påverka hur de drabbar oss i längden – inte alltid givetvis men ofta. Däremot är det enklare att skylla på att man inte rår på (märk att jag inte skriver rår över situationen – för det gör man ofta inte) situationen – att man inte kan gå vidare.
Men här kommer det hemska – det är sällan någon annan som fixar ”vidaregåendet” åt en – man måste göra det själv. Jag skulle också önska ibland att det var som när jag var liten och jag trodde att mamma och pappa skulle fixa allt – men det finns ingen sådan. Man kan få stöd och trygghet från de omkring sig om man har några sådana men man måste vidare själv med eller utan support.

Det är svårt att hjälpa någon som vill ha hjälpen men inte vill anstränga sig för att ta sig ur det jobbiga som ofta blir ”the comfort zone” därför att det är den invanda offersituationen som, även om den är hemsk, blir ganska enkel – inget är ens eget fel och skälet till att man inte kommit vidare är för att ingen har hjälpt till på rätt sätt eftersom ingen egentlig skillnad kan skönjas !

positivt_lena_bostrom_1189245510.gif

Av Lena Boström

Märk väl här att jag absolut inte menar de gånger man faktiskt bara behöver få ur sig skiten inför en vän och gnälla och berätta massor – det är en annan sak. Jag tror det är mycket viktigt att man man har människor som kan lyssna för att man ska få ur sig allt o gå vidare – ibland behöver saker bara sägas så förminskas de och försvinner.

Sen är det givetvis så att alla måste få bryta ihop och hämta sig och det tar olika lång tid för olika människor – tro mig – jag vet – men jag vet också att man kommer till en punkt sedan – när man väljer, och att det kostar blod, svett och tårar. Det kostar kämpa, motgång, nattsvart, lite ljusning, kanske svart igen osv och kanske är den svårast prövningen man har i livet och en del kommer inte att lyckas kanske någonsin.

Men sen måste jag också säga som så att ofta styr ens förflutna ens NU. Jag tänkte länge själv på att hur jag haft det tidigare i mitt liv styr vem jag är och vad jag gör idag – visst låter det enkelt?!

Vad som hänt mig tidigare i livet har kanske gjort mig till den jag är, men jag är en vuxen människa – jag väljer själv hur jag agerar idag. Men här har vi ”skylla” tendesen igen – det blir mycket enklare att förhålla sig till det som blivit om man kan skylla det på någon annan – men framåt kommer man sällan.

Man kan förklara känslor och reaktioner på saker som inträffat i ens liv men hur man som vuxen agerar på dem – är en annan sak.

Det ÄR svårt för bagaget har man alltid med sig – men man kan lära sig förhålla sig till det – på ett annat sätt än tidigare – dessutom behövs all energi till att leva livet NU – annars kanske det som är NU – bli något man lägger massor med energi på SEN!

Jag skrev tidigare såhär:

Det bästa man kan göra är att försöka se möjligheterna i svårigheterna och se förtjänsterna i det bra man gjort utan att låta jante hänga med och förminska det man presterat.

Jag tror det är en bra början!

Var alltid sann mot dig själv.

blomma.jpg

Här och här och här har jag skrivit lite tänkvärt om detta tidigare.

Bilder: Google och Interflora