Att vi blir matade med olika hot mot vår tillvaro är vardag idag – de flesta tidningar och tv-program behandlar klimathotet och andra mer eller mindre akuta hot mot våra liv. Många blir avtrubbade av all information och andra skrämda och oroade. En hel del försöker skydda sig själva från oro genom att inte ta till sig informationen – men det fungerar dåligt rent långsiktigt – vad ska vi göra åt detta?

( Dom här kommer inte att finnas kvar länge till om isarna uppe i norr fortsätter smälta – läs mer här)

Jag satt i en diskussion på en konferens förra veckan med en 20+ kille från USA som sa att hans generation är uppväxt med fler bilder och mera information så att katastrofer inte får den genomslagskraft i medierna som de en gång fick, samtidigt som snabbheten i rapporteringen och tillgång till bilder och historier är mycket större idag än tidigare med internet och alla former av andra möjligheter till bildbevakning-mobilkameror osv.

Han hävdade att hans generation i princip var trötta på att höra allt som händer. I USA vill de inte höra mer om Irakkriget eller Afganistan. Mycket skrämmande utveckling – det är genom att belysa problemen man kan göra någonting åt saken. Mediernas makt är fruktansvärt stor men meningen är inte att folk ska tröttna utan förstå att det är problem som rör oss alla – omvärlden kommer närmre genom att vi ser vad som händer jorden runt och det är allas vårt ansvar att se till att vår värld fortsätter kunna ge oss det vi behöver samt se till att de som har det svårt får en del av vårt överflöd och att vi genom vår konsumtionshets inte förstör mer än vad vi måste – dvs helst inte alls!

Något som också är skrämmande är det ökade våldet mot alla de modiga därute som försöker rapportera hem och berätta vad som verkligen pågår, dvs journalisterna. Att vi har fri yttrandefrihet och fri media är något vi tar för givet men som vi ibland upptäcker får konsekvenser även i vårt lilla Sverige.

På många håll i världen är det inte så – där kämpar man för en fri press. Många fängslas, torteras, försvinner och mördas för att de vill tala om för oss andra att det pågår saker i deras land eller i det land de befinner sig i som inte är ok.
Ett exempel på det viktiga med fri press till exempel de amerikanska soldaterna som gjorde sig roliga över döda Irakiska soldater – bilden av befriarna blev en smula skev och de ställdes till svars – bilden hade annars varit osann och de hade dessutom kommit undan med det hela. Sådant här kommer en hel del regimer undan med just nu i världen! Dessutom på just journalister men givetvis även andra som är uttalade regimkritiker. Journalisterna tar de därför att de öht nystar i problemen.

Läs mer hos Reporters without borders.

Just därför gör det mig förvånad att man kan resonera så – att man har tröttnat på att höra – VILL man stoppa huvudet i sanden och leva en lögn? Jag har förstått att det är en del som vill det men vi kan välja – de som lever problemen kan inte det och ju mindre vi gör desto mer problem kommer även vi eller våra barn få i framtiden – tänk om ingen orkar lyssna då?!

Jag kan däremot förstå känslan att inte orka ta in mer, tro mig jag kan det, men vad man både kan och måste göra – är att belysa problemen, erkänna att de finns, det är det allra viktigaste. Det gör att frågorna aktualiseras om och om igen och inte försvinner ut i tystnaden. Man kan också göra lite, ta en sak i taget. Försöka börja tänka annorlunda – då är man på väg!

Slutligen – en annan sak man kan göra, är att välja sina källor till information – så man kan lita mer på det som skrivs. DET är också ett stort problem idag – säkra källor- det står olika information om samma sak och vissa saker får oanade propotioner i en del medier. Vi får bli kräsna helt enkelt så att vi kan tro på det som rapporteras! Det är också något som en hel del medier arbetar med idag som tur är!

Så stoppa inte huvudet i sanden och ta istället itu med den rädsla dessa frågor får dig att känna – det är grundproblemet, välj sedan dina källor och sluta inte prata om det som sker ute i världen – så kanske vi alla kan bidra till ett mer upplyst tänkande i viktiga frågor som rör oss alla.

Bilder: Patagonia och reportrar utan gränser

Annonser