Jag satt i veckan på ett seminarium om antibiotikaresistens i Uppsala. Inbjudna lyssnare var läkarstuderande, veterinärstuderande, läkare och andra intresserade. Jag vill dock påpeka att jag inte skriver skrämselpropaganda utan försöker belysa ett allvarligt problem vi alla måste ta ansvar för – inför framtiden.

antibiotika.jpg

Vi kan inte längre vara säkra på att ha tillgång till effektiv behandling mot vanliga bakterieinfektioner. Bakterier har lärt sig att överlista antibiotika. Antibiotikaresistens är en direkt konsekvens av överanvändning och felanvändning av dessa läkemedel. Antibiotikaresistens sprids mellan bakterier hos människor, djur och i miljön – det är alltså en läkemedelsbiverkan som smittar, en ovälkommen gäst som ger lokala effekter men som sprids globalt! Problemet är särskilt allvarligt idag eftersom vi inte får fram nya läkemedel i den takt som de gamla förlorar sin effekt.

I Sverige finns ett nätverk som vill få fram information kring detta till och för allmänheten eftersom det är ett problem som angår och kan drabba oss alla!

Strama är ett samverkansorgan med syfte att verka för sektorsövergripande samordning av frågor som rör förutsättningar att bevara möjligheten till effektiv antibiotikaanvändning vid bakteriella infektioner hos människor och djur.

HÄR kan du hitta information från Strama

Här i Sverige är vi relativt restriktiva och hushåller ok med antibiotika – ändå inte sagt att det inte kan bli bättre för eg spelar det ingen roll om inte andra länder har liknande restriktioner – i sydeuropa kan man få antibiotika mot huvudvärk och diarré – se här. Detta medför att resistensen ändå uppstår och som vi reser idag kan vi ha multiresistenta bakterier HÄR på några timmar.

Dessutom tycker läkemedelsföretagen att det inte är lönsamt att satsa på forskning – ett patent kanske räcker i 5 år och sen är det resistens = inte lönsamt!

multiresistens.jpg

Foto: Lars Pettersson

Resistensbestämning av två Acinetobacterstammar. Till vänster en stam med typiskt resistensmönster och till höger en multiresistent stam. Denna stam var inte känslig för något testat antibiotikum (ciprofloxacin, piperacillin/tazobaktam, ceftazidim, imipenem, meropenem, gentamicin eller kolistin).

Vi som privatpersoner har också en skyldighet här – att inte kräva antibiotika för sådant som inte kräver antibiotika – virus t.ex – alla vet inte att det inte hjälper med olika antibiotikum. Vi ska fundera på när det verkligen behövs antibiotika och när man kan avvakta. Dessutom bör vi uppmärksamma att antibiotika slår ut större delen av ens försvar – som gör att de resistenta bakterierna kan växa snabbt och förvärra situationen eller skapa nya värre infektioner i en redan försvagad kropp.

Läs mer om det här.

Skönhetsoperationer och tandläkare utomlands – är det en riskfaktor – givetvis! Vi måste aktivera tänkandet och aktualisera problemet!

Men även läkare har en skyldighet att infomera patienterna om detta, att inte skriva ut produkterna lättvindligt – vi har snart inga medel att ta till –

Men det är inte bara användandet av antibiotika i tid och otid som är problemet – även hushållsprodukter av olika slag bidrar till detta:

antibact.jpg


Var finns kemikalierna?
…i tandkräm
I tandkräm gör triclosan (är ett organiskt antibakteriellt ämne som kemiskt har funktionella grupper som gör det till både en fenol och en eter) nytta, för att motverka uppkomsten av tandköttsinflammation och tandlossning. Men man kan fråga sig om det är nödvändigt att tillsätta triclosan i 25 procent av all tandkräm som säljs. Enligt Kemisk-tekniska Leverantörsförbundet blir det två ton per år, bara i Sverige. – Min bedömning är att tandkräm med triclosan endast bör användas på tandläkares ordination. Det är ingenting som man ska smyga på folk i onödan och använda från vaggan till graven, säger Lars G. Burman på Smittskyddsinstitutet.

…. i hygienprodukter
Triclosan finns även i vissa deodoranter, tvålar, fotspray, munvatten och i en rad andra hygienprodukter. Det används både som ett godkänt konserveringsmedel och som bakteriedödande medel. Oftast kan man läsa på förpackningen om produkterna innehåller triclosan.

… i kökssvampar
Margaretha Adolfsson-Erici, analytisk kemist på Stockholms Universitet, har funnit triclosan i antibakteriella rengöringssvampar från Scotch Brite. Kemisk-tekniska Leverantörsförbundet har gjort en överenskommelse om att inte använda triclosan i rengöringsprodukter. Det gäller dock inte tvättsvampar, trasor och skärbrädor. De företag som säljer dessa varor är inte medlemmar i förbundet. Triclosan tillåts inte i produkter som är märkta med Bra Miljöval.

…. i skärbrädor
Antibakteriella plastskärbrädor finns på den svenska marknaden. Hackman Hammarplast har till exempel en skärbräda som innehåller triclosan. Ämnet bakas in i plasten för att sedan spridas upp till ytan och verka bakteriedödande. På Livsmedelsverket är man skeptisk.

– Man får inte tillsätta ämnen som avsiktligen ska gå över i livsmedel. Om man hårddrar lagstiftningen skulle detta inte vara tillåtet, säger Kettil Svensson på Livsmedelsverket.

Nästa år kommer EU med ett nytt direktiv om vilka ämnen som får ingå i plast. Triclosan kommer troligen inte att tillåtas.

…. i sportkläder
– Det är svårt att få fram vilka sportklädeskedjor som säljer varor med triclosan i. Jag har skrivit till alla stora märken. En del skryter med sina produkter, medan andra förnekar att de använder triclosan, säger Margareta Adolfsson-Erici. Jag har gjort egna analyser och hittat en sportstrumpa som behandlats med ett medel som heter Ultrafresh, där triclosan ingår. Strumporna säljs i en del svenska sportbutiker.

Det är svårt att undvika behandlade kläder, eftersom det oftast inte finns någon innehållsförteckning.

Här kan du läsa en artikel om produkter i våra hem!

Dessutom är det så att många djur som föds upp utomlands behandlas med stora mängder antibiotika – i mycket större utsträckning är här i Sverige MEN äter vi importerat kött så är det lika illa.

Läs mer om det här.

Jag går inte in mer på detta nu utan lämnar alla att fundera under helgen och så återkommer jag i ämnet framöver!

Bilder, källor och kursiv text: Kollegiet för utvecklingsstudier, Svenska Naturskyddsföreningen, Läkartidningen, Colgate och astma.com

Annonser